Krönika

En bra stad är världens bästa resebolag.
Ja, det låter konstigt men så ser jag på det kommunala uppdraget och den kommunala servicen.
Att växa upp och leva i en stad är en resa, fylld av minnen, fotoalbum, videofilmer, berättelser, platser och fester, av möten med främlingar, nya kulturer och respekt för bekantskapernas ibland tillfälliga natur.
För att parafrasera Pär Lagerkvist: Vi är alla turister i verkligheten. Smaka på det ett tag! Turist.
Men det är inte hela sanningen.
Vi är även nomader.
Vi flyttar på oss i större utsträckning än tidigare för att kunna upprätthålla vår vision om vad livet ska innehålla.
Men det finns också de ofrivilliga resenärerna, de som inte reser till något utan ifrån, som Adolphson & Falk sjöng om, de vars resa inte är trygghetens, välfärdens eller frivillighetens.
Det är dessa grupper vårt kommunala resebolag ska serva i framtiden.
Frågan blir hur vi ska skapa förutsättningar för turisten nomaden och flyktingen att söka sig hit och att finna en plats där han eller hon kan genomföra sitt livsprojekt, där avståndet till varandra minskar och där upplevelsen berikar oss.
Detta är inget måste. Det är ett tvunget. Framtiden, med sin mångfald kräver detta av oss, kräver att vi är klädda för resan och kräver att vi lyssnar. För den som har rest har något att berätta. Och någonstans där, i mötet mellan våra berättelser börjar vi bli människor. På riktigt.

Patrick Baltatzis

Annonser

About this entry